Apple är tillbaka!

 

Minnesgoda läsare av Datacentralen informerar kanske kommer ihåg att jag skrev en artikel med rubriken "Har Apple någon framtid?" för knappt ett år sedan. Jag är glad att meddela att jag nu tror mig ha ett svar på den frågan. Mycket har hänt på Apple den senaste tiden: ny ledning, ny attityd, svarta siffror i resultatet, nya produkter och nu senast nya strategier annonserade på den årliga utvecklarkonferensen. Apple-användare över hela världen följde spänt vad som hände där i San Jose, Kalifornien, medan resten av USA diskuterade veckans i särklass största händelse (sista episoden av tv-programmet Seinfeld), invånarna i Kalifornien mest var bekymrade över det dåliga vädret (åtminstone tio grader kallare än i Skåne) och jag över min resväska, som Northwest Airlines skickade till San Juan i Puerto Rico istället för till San Jose i Kalifornien, vilket tog dem ganska exakt en vecka att rätta till...


Steve Jobs

Man kan tycka vad man vill om Steve Jobs (en av Apples ursprungliga grundare och sedan ett knappt år tillfällig VD och styrelseordförande), men det är svårt att vara likgiltig inför honom. Jag tycker fortfarande han har fattat en del felaktiga beslut (som t ex att ta död på den växande marknaden av Mac OS-kompatibla datorer), men han har betytt mycket för Apples återkomst. Kanske inte bara personligen, utan även genom att andra på Apple vågat ifrågasätta heliga kor och genom att Apple nu lyssnar på ett helt annat sätt på kunder och utvecklare. En del i Apples nygamla image är reklamkampanjen "Think Different", som i mitt tycke slår "99.6% nöjda användare" med hästlängder. I USA kör man på samma tema flera kaxiga reklamfilmer där man jämför Mac med PC. Tyvärr kommer de knappast till Europa, då t ex Intel måste ge godkännande eftersom de nämns i reklamen.

Förväntningarna var därför höga den måndag i mitten av maj då Jobs skulle framträda inför ett antal tusen Mac-utvecklare. Jobs tema var "back on track", där han jämförde dagsläget med hur det såg ut tio månader tidigare då han ersatte den dåvarande VDn Gil Amelio. Apples marknadsandel har under perioden ökat med 18% (visserligen till en låg nivå, 4%, men ändå). I USA har man satsat på att ha en stor rikstäckande återförsäljarkedja (CompUSA). Av deras omsättning är nu 15% Apple-relaterat, mot tidigare 3%. Regionalt och lokalt arbetar man med lokala kedjor och återförsäljare. Man räknar dock med att minska antalet återförsäljare ganska kraftigt (de med för liten omsättning eller som t ex inte har aktuella demomaskiner). För att synas bättre och göra det lättare för kunderna arbetar man med "store in a store"-koncept. Alla Mac-datorer, övrig hårdvara samt Mac-program finns samlat i en avgränsad del av butiken.

Apples webb har blivit allt mer central för Apple. De senaste tio månaderna har antalet accesser ökat från en till tio miljoner per dag. AppleStore, Apples butik på webben, säljer bra. Den har precis kommit till England och väntas introduceras i en del andra europeiska länder senare i år.

Apple har gjort enorma förluster de senaste åren. Trenden tycks dock ha vänt, då Apple de senaste två kvartalen gjort kvartalsvinster på kring 400 miljoner kr per kvartal. Det märks att Apple är resultatorienterat både i smått och stort. Man har minskat personalstyrkan kraftigt och skurit bort hela verksamheter som Newton och skrivare. Marknadens värdering av Apple har mer än fördubblats under perioden, till ungefär 30 miljarder kr.

Apples produktsortiment har ibland, hmm tämligen ofta, varit svårt att överblicka. Det har funnits en stor mängd PowerMac-modeller och ännu fler Performor, de flesta med obegripliga och ibland ganska ologiska beteckningar. Nu finns det fyra produktfamiljer: bärbart respektive stationärt för hem respektive kontor.

PowerMac G3, som med mer än 500 000 sålda enheter blivit Apples största succé, är sedan i vintras den stationära kontorsserien. De kostar från c:a 15.000:- och ger enormt mycket prestanda för pengarna. De levereras fullt konfigurerade med 32 MB internminne, level 2-cache, stor hårddisk, ethernet, SCSI, tangentbord etc. Minsta modellen räcker normalt och ger bäst pris/prestanda. F n finns en kampanj som ger 32 MB extra internminne och Virtual PC på köpet om man dessutom köper en 17"- eller 20"-skärm ur Apples sortiment. Kampanjen pågår t o m 26 juni.


PowerBook G3

Vad det gäller bärbara datorer så har det varit lite si och så med dem ibland. Vissa modeller har varit extremt bra, som 170, 500-serien och 3400. Andra, som 5300, vill man helst glömma (Apple har dock förlängt garantin till sju år på de komponenter som brukar krångla). Nu känns det som man har en ny kanonserie på gång i nya PowerBook G3. Jag hade själv tillfälle att testa ett förserieexemplar i några veckor och kunde konstatera att det var den bästa (och snabbaste) Mac jag någonsin använt, alla kategorier. Kvalitet och kompatibilitet verkar mycket lovande. Designen (ofta, men inte alltid, en av Apples styrkor) har en del trevligheter: två modulfack (som dessutom är mycket smidiga att öppna) där man fritt kan blanda batteri(er), diskettenhet, CD- eller DVD-läsare; ett nytt gummimaterial som gör att man får mycket bättre grepp när man tar med sig datorn; en mycket liten nätdel; numeriskt tangentbord; mycket lätt att öppna för att installera mer internminne eller större hårddisk. Processorn varierar från 233-292 MHz, 1 MB level 2-cache i de större konfigurationerna, busshastighet upp till 83 MHz (bättre än i någon stationär Mac), bildskärmar mellan 12.1-14.1 tum, hårddiskar på 2-8 GB, ethernet, IrDA, S-video-ut på de större konfigurationerna, utgång för extern bildskärm, två PC-kortplatser m m. PowerBook G3 finns i flera konfigurationer och kostar från c:a 22.000:-.

Som synes i matrisen ovan har Apple inte någon bärbar dator för konsumenter. En sådan, i attraktivt prisläge, är aviserad till första halvåret nästa år.


iMac

Den mest spektakulära produktintroduktionen är iMac. Det är en produkt med gamla goda Apple-kännetecken som innovation och design kombinerat med prestanda och bra pris. iMac (i står för internet) är tänkt som en hemdator, men den blir nog vanlig också i t ex universitetsmiljö. Det har skrivits en hel del om iMac redan, och det som kanske nämns mest är vad den inte har: diskettenhet, SCSI-anslutning och vanliga serieportar. Det kloka i detta kan diskuteras, men det visar klart i vilken riktning Apple är på väg. Istället har iMac den kommande industristandarden USB (universal serial bus) för att ansluta tangentbord och mus m m (diskettstation lär komma från tredjepartsföretag). FireWire, en liknande men betydligt snabbare teknik för att ansluta t ex hårddiskar och videokällor kommer successivt att bli standard i kommande modeller. iMac har vidare 100 Mbit ethernet som standard, vilket är ganska hyfsat för en hemdator! Tanken bakom är att allt fler hem har mer än en dator och även att ethernet är ett bra sätt att ansluta till internet med hög hastighet, idag via ISDN och i framtiden via t ex ADSL eller kabeltv-modem. iMac har vidare en PowerPC-processor på 233 MHz, 512 KB level 2-cache, 24x CD-läsare, IrDA (infrarött, för att t ex överföra data till bärbara datorer eller skrivare), modem, stereohögtalare (surround) och en mycket bra 15"-skärm.

Designen är, hmm, okonventionell. Stora delar är tillverkade i halvgenomskinlig plast (även nätkabeln!), musen lyser när man sätter på datorn, dator och bildskärm är ihopbyggda och den har liksom de ursprungliga Mac-modellerna ett inbyggt handtag för att den skall vara lätt att bära.

Priset, inklusive en hel del programvara som AppleWorks (fd ClarisWorks), FileMaker Pro och en del spel är i USA satt till mycket konkurrenskraftiga $1299. Leverans i stor skala i augusti.


Prestanda

En gång i tiden var Apples inställning till prestanda, utan att dra andra paralleller, som Rolls Royces: "tillräckligt", inget man pratar om. Så icke längre. Apples favoritmått för prestanda är BYTEmark (BM). När man ser siffrorna så förstår man varför (är det något fel på BYTEmark, bortsett från att de väl anger hårdvarans prestanda och inte kombinationen av hårdvara och operativsystem?).

En iMac ger 7.9 BM. En motsvarande prissatt PC-hemdator (Compaq Presario 4540) med K6/233-processor ger inte ens hälften, 3.2 BM! Inte ens den värsta PC-dator med Pentium II-processor på 400 MHz och 100 MHz systembuss kommer upp i mer än 5.6 BM. Trots att den kostar flera gånger så mycket som en iMac så är iMac ändå 40% snabbare!

Det ser inte bättre ut för de bärbara PC-datorerna. Apples minsta bärbara PowerBook G3 (233 MHz) ger 7.3 BM. Det slår alla bärbara PC med råge, t ex Compaqs mer än dubbelt så dyra toppmodell. Än mer intressant, Apples långsammaste bärbara slår PC-världen snabbaste stationära med 30%.

Två slutsatser är att man förstår varför Apple använder BYTEmark och att man inte bara kan titta på processorns hastighet för att bedöma en dators prestanda. F ö gjorde Apple även teknikdemonstrationer av 400 MHz PowerPC G3 i både PowerMac G3- och PowerBook G3-datorer. Produkter med (minst) 400 MHz-processor lär komma senare i år, liksom systembuss på 100 MHz.

Nästa steg i PowerPC-utvecklingen är AltiVec, som är en MMX-liknande utvidgning av PowerPC. Den bygger på vektor/SIMD-teknik (single instruction multiple data). AltiVec består av 162 nya PowerPC-instruktioner och ger upp till 30x bättre prestanda för de mediaintensiva algoritmer den är tillämplig på. Jämfört med Intels MMX så ger den ingen overhead, har dubbelt så mycket parallellitet, fyra gånger så många register (åtta gånger så mycket registerutrymme) och en kraftfullare instruktionsuppsättning.

PowerPCs gamla fördelar kvarstår dessutom fortfarande: Pentium II har jämfört med PowerPC G3 dubbelt så stor chipyta, tre gånger större effektförbrukning och hälften så stor L1-cache.


Mjukvara

Jobs definierade Apples tre viktigaste mjukvaruprojekt som, i ordning, Mac OS, Java och QuickTime.

QuickTime är redan en industristandard och är på väg att bli grunden för MPEG 4. Det finns för både Mac och PC. Båda versionerna bygger på samma källkod och släpps samtidigt. En sak som saknas i QuickTime är möjlighet till live-sändning. Det kommer senare i år, baserat på internetprotokollet rtp.

Med Java har det varit lite si och så på Apple. Kort uttryckt finns det för många Java-tolkar och Apples egen är för dålig, inte minst vad gäller prestanda. Därför är det glädjande att se att Apple prioriterar Java så högt. Apple kommer att förbättra sin Java-tolk, MRJ, högst påtagligt till Mac OS 8.5. De har bl a licensierat Symantecs Just-in-time-teknik för att använda den i MRJ. Vidare har Microsoft, Netscape, Metrowerks och Symantec alla enats om att använda MRJ i framtida produkter. Apple samarbetar också med både Sun och Microsoft för att MRJ skall vara kompatibel med Java på andra plattformar.

Mellan Mac OS 8.0 och 8.1 förbättrades Java-prestandan med nästan 250%, men det säger mer om hur dåligt det var innan än hur bra det är nu. I den alfa-version av Mac OS 8.5 som Apple håller på med nu har prestandan förbättrats ytterligare med drygt 200%, vilket slår Netscape på PC men inte Explorer på PC (MRJ behöver förbättras ytterligare 25% för att komma ikapp, vilket Apple hoppas klara innan Mac OS 8.5 levereras). MRJ i Mac OS 8.5 är baserad på JDK 1.1.6 och stödjer Swing (som Jobs sade: "if you don't know what that means ­ don't worry about it").


Mac OS

Apples operativsystemsstrategi har inte varit helt solklar de senaste åren. Vad Apple desperat behöver är ett operativsystem som inte bara är lätt och trevligt att använda utan som också är modernt på djupet. För ett par år sedan var det Copland som skulle vara räddningen. Copland hade många förtjänster men Apple misslyckades med att realisera det. Sådant kostar mycket förtroende, inte minst bland utvecklare. Sedan köpte Apple NeXT (och fick med Jobs på köpet). Rhapsody, baserat på NeXTs operativsystem, men med mycket av gränssnittet från Mac OS (och Copland) var den nya framtiden. Sedan dess har Apple delvis tonat ned Rhapsodys betydelse och mer positionerat det som ett serveroperativsystem med Mac OS som volymoperativsystemet.

Med denna bakgrund så är det kanske förståeligt att det blev helt tyst när Jobs sade: "Now, what was this Rhapsody thing? Rhapsody was great technology." och därefter introducerade Mac OS X (uttalas Mac OS tio).

Ett problem med Rhapsody var att det krävdes att utvecklarna skrev om programmen för att de skulle kunna nyttja de nya funktionerna i Rhapsody. Få utvecklare ansåg att det var värt att ta den risken ­ inte minst med Copland-äventyret i färskt minne. Till dem som tvekade hörde utvecklare som t ex Microsoft och Adobe, båda mycket viktiga för Apple. Så det nya Apple under Jobs gjorde något man inte gjort så mycket av de senaste åren ­ man började lyssna på utvecklare och kunder.

Vad Apple kom fram till var Carbon. Det är en moderniserad uppsättning programrutiner (API) som kraftigt underlättar för utvecklarna.

Ett problem med att få gamla program att fungera på ett modernt operativsystem är just att Mac OS API består av många rutiner som hängt med ända sedan i början på 80-talet. På den tiden var det ingen som hade en tanke på att det t ex skulle gå att köra flera program samtidigt; man hade nog med att konstruera en dator som skulle kunna använda ett grafiskt gränssnitt trots att den bara hade 128 KB internminne och 64 KB ROM.

Totalt består Mac OS API av cirka 8000 rutiner. Av dem är kring 2000 omoderna eller överflödiga. Det radikala beslutet blev att ta bort dessa 2000 rutiner och anpassa de övriga 6000 (i den mån det behövs) för att de skall fungera på ett modernt operativsystem. Resultatet är Carbon. Tester på existerande program visar att de till c:a 90% använder rutiner som ingår i Carbon. Anpassningsarbetet blir alltså modifiera c:a 10% av anropen till Mac OS API. Det arbetet beräknas ta 1-2 månader istället för kanske 1-2 år om programmen skulle skrivas om på nytt för Rhapsody.

Stora programutvecklare som Microsoft, Adobe, Macromedia m fl stödjer nu Carbon. En ytterligare poäng med Carbon är att Apple kommer att stödja Carbons API även under Mac OS 8. Det innebär att en utvecklare som programmerar enligt Carbons API kan använda exakt samma källkod för att producera både en Mac OS 8- och en Mac OS X-applikation.

För att ytterligare underlätta övergången till Carbon finns dels en preliminär Carbon-specifikation på webben, dels programmet Carbon Dater som kan analysera ett program och meddela vad som behöver göras för att anpassa det till Carbon.

Tillbaka till Mac OS X. Det var inte så illa man först kunde tro. Mac OS X har två föräldrar, Mac OS 8 och Rhapsody. Rhapsody-teknik utgör fortfarande grunden, medan det mesta av gränssnittet härstammar från Mac OS 8. Med Mac OS X går det att köra en mängd olika typer av applikationer. Program skrivna för Carbon, Rhapsody (inklusive Yellow Box) och Java går naturligtvis att köra och de drar nytta av alla moderna funktioner i Mac OS X.

Men, lika viktigt, det går även att köra äldre Mac OS-program, dvs de program vi använder idag. Eftersom de inte är anpassade för Carbon, så kan de inte dra nytta av de nya funktionerna i Mac OS X. De körs, precis som tanken var i Rhapsody, som en gemensam process (Blue Box). Till skillnad mot Rhapsody märker inte användaren mycket av detta, men kraschar ett gammalt Mac OS-program så kan det krascha andra gamla Mac OS-program och hela Blue Box. Det är alltså precis som i Mac OS 8. Däremot kan ett gammalt Mac OS-program inte krascha moderna program, själva operativsystemet eller lägga beslag på processorn godtyckligt länge. Det är just några av fördelarna med ett modernt operativsystem.

Så Mac OS X låter mycket vettigt. Gamla program går att använda. Utvecklare kan med rimlig arbetsinsats anpassa sina program för att nyttja de nya funktionerna. Användarna får ett modernt, effektivt och stabilt operativsystem. Första utvecklarversionen av Mac OS X kommer under första kvartalet nästa år och kundversionen planeras till tredje kvartalet -99.


Rhapsody

Utvecklingen av Rhapsody fortsätter. DR2-versionen är släppt (kontakta mig om du vill låna en CD) och 1.0 kommer under nästa kvartal. Yellow Box för PC utvecklas vidare även den, även om Apple aviserar att de kommer att ta en "smärre" avgift för den i fortsättningen.

I en inte alltför avlägsen framtid kommer antagligen Rhapsody att försvinna som separat produkt och helt uppgå i Mac OS X. För nyutveckling rekommenderas Rhapsodys API, även om jag tror de flesta kommer att nöja sig med Carbons API ett tag till.

Jag planerar f ö arrangera ett möte tillsammans med Apple kring Rhapsody (kommer säkert att beröra Mac OS X en del också) vid universitetet antingen i juni eller efter sommaren. Kontakta mig om du är intresserad, så meddelar jag när det blir av ­ jag kommer naturligtvis att gå ut med information om mötet via andra kanaler också.


Mac OS 8.5 ("Allegro")

Som synes är det mycket på gång på operativsystemssidan hos Apple. Det som ligger närmast är en ny version av Mac OS 8. Den kommer att heta Mac OS 8.5 och har tidigare gått under kodnamnet Allegro. Mac OS 8.5 kommer att släppas under tredje kvartalet i år (svensk version någon eller några månader senare som vanligt) och kommer att kräva en dator med PowerPC-processor. Därefter kommer en buggfix-version, Mac OS 8.6, första kvartalet -99 och Mac OS 9 ("Sonata") samtidigt med Mac OS X under tredje kvartalet nästa år.

Jag kommer inte här att ta upp så mycket av vad som är nytt i Mac OS 8.5 utan återkommer till hösten i samband med att det släpps. Några saker vill jag dock ta upp redan nu. Det som prioriteras i Mac OS 8.5 är stabilitet, prestanda samt nya finesser. När man tittar på Mac OS 8.5 slås man över att det är så mycket som hänt. Nästan varje inställningsprogram t ex har fått en ansiktslyftning, blivit smidigare att använda och fått någon ny finess. Inställningsprogrammet Utseende stödjer nu s k teman, det som fått många Mac-användare att tidigare använda shareware-programmet Kaleidoscope för att kunna förändra gränssnittet.

Sökfunktionen har fått två klara förbättringar. Den klarar att söka på innehållet i filer (inte som nu bara på filnamn, datum etc). Sökningen är mycket snabb då indexering sker i bakgrunden. Den andra nyheten är att det går att söka på internet lika lätt som att söka på den egna hårddisken.

Filkopiering över nätverk är klart snabbare, inte minst på 100 Mb-nät. Jag har sett prestanda på 12 MB/s (megabyte per sekund) vid kopiering mellan Mac OS 8.5 och en AppleShare IP-server.

De kanske två mest missförstådda dialogrutorna (de man får när man skall öppna respektive spara en fil och väljer Öppna eller Spara i Arkiv-menyn) är helt omgjorda. De är icke-modala (dvs man kan växla till andra program), innehåller menyer med de filer/mappar man senast öppnat, man kan lägga till egna "favoriter" (mappar/filer man ofta använder), det går att välja mer än en fil, det går att sortera på t ex datum, det går att komma åt nätverket från dem etc etc. Program behöver dock anpassas för att dra nytta av de nya funktionerna.

Programmet Skivkontroll som kontrollerar/reparerar hårddiskar kan nu reparera även startskivan och programmet körs automatiskt efter en krasch.

AppleScript är helt optimerat för PowerPC, vilket ger 3-5x bättre prestanda. Hjälpsystemet AppleGuide är HTML-baserat. Anti-aliased text stöds i hela systemet. Mac OS Easy Open och PC Exchange är sammanslagna till File Exchange, som dessutom (äntligen!) känner igen drösvis med PC-suffix. ARA 3.1-klient ingår med stöd för bl a MS-CHAP.


Kommunikation

Apple har de senaste åren mycket tydligt gått mot att använda tcp/ip istället för eller som komplement till AppleTalk. De enda tjänsterna som är kvar är fildelning (finns dock en tredjepartsprodukt för det) och AppleEvent (samt t ex gamla skrivare som inte pratar tcp/ip). Ett problem med tcp/ip är att det saknar en motsvarighet till Väljaren. För att man skall kunna nå en tcp/ip-tjänst krävs att man vet vad den heter. Jämför med Väljaren där du kan navigera dig fram om du vet ungefär var tjänsten finns. NSL (network service location) är något som kanske kommer att råda bot på detta. Det överför del av AppleTalks fördelar med att enkelt lokalisera resurser till tcp/ip.

PowerTalk var ett ambitiöst med misslyckat försök från Apple att inkludera post- och katalogtjänster i systemet. En trevlig sak där var nyckelringen, som nu kommer tillbaka, i en utökad form som stöder även tcp/ip-tjänster. I nyckelringen kan man lägga in lösenord till de olika nättjänster man använder. Med sitt huvudlösenord låser man upp nyckelringen och slipper då att ange de lösenord som finns i den. Nyckelringen kan enkelt låsas och det sker även om man inte använt på datorn på ett tag.

Internetadresser, URL-er, blir allt vanligare. URL Access är en ny komponent som ger program möjlighet att använda URL-er utan att programmen behöver känna till något om kommunikation alls. Kan användas t ex för att hämta en fil (ftp), en webb-sida eller för att skicka iväg ett webb-formulär.

Public domain-programmet Internet Config, som redan medföljer Mac OS och är en central plats att göra diverse internet-relaterade inställningar som andra program sedan kan hämta och använda, tas nu definitivt över av Apple och får en ansiktslyftning.

Stöd för nätverksövervakning via SNMP (AppleTalk och tcp/ip) medföljer Mac OS 8.5.


AppleShare IP

AppleShare IP är en mycket trevlig och lättadministrerad serverprogramvara. Den innehåller filhanterare, webb-server, ftp-server, e-post-server m m. Jag använder den själv på MacPublic. Aktuell version är 5.0.3. Version 6 kommer i juli/augusti någon gång (en publik beta finns att hämta på nätet). Den gör det smidigt även för PC-användare att ansluta, då den stödjer Windows-protokollet SMB. Ingen extra programvara behöver installeras på PC-datorerna. Nytt är också att den förutom pop även stöder IMAP-protokollet för e-post och utskrifter via tcp/ip. Ganska snart efter 6.0 väntas fullständigt stöd för att administrera servern via webb samt möjlighet att sätta filter för de olika tjänsterna beroende på klientens ip-adress.


Virus

Även på virussidan har det tyvärr hänt en del. Det har kommit en ny typ av virus som är baserad på en teknik i QuickTime. Disinfectant klarar inte denna typ av virus och kommer dessvärre inte heller att utvecklas vidare. Alternativet är kommersiella antivirusprogram som t ex SAM (ersätts snart av Norton AntiVirus 5.0) som går att köpa via Select samt Virex. En fördel med dem är att de även klarar de på universitetet mycket vanliga makrovirusen, vilket inte Disinfectant gör.


Lästips

För den som vill läsa mer om Apple har jag följande tips:


Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man konstatera att Apple inte har mått så bra som de gör nu på länge. Nästan allt går nu i rätt riktning, men utgångsläget är efter de senaste årens problem inte det bästa. Ett stort problem för Apple blir att övertyga de som tvivlar på Apple att det verkligen har vänt.


En elektronisk version av denna artikel med en mängd länkar finns på http://www.macpublic.ldc.lu.se/di/.


roland.mansson@ldc.lu.se